Livserfarenhet?
Så många tankar, så mycket att gå igenom förtränga, lagra och skrota!
Det mals på ordentligt och man försöka komma fram till vad som är nödvändigt att komma ihåg och vad som inte borde finnas med i tankarna.
Hur kan man känna sig sååå ensam, fast man vet att jag har alla omkring mig som jag behöver plus lite till?
Ooh, jag vill så mycket, försöker med så mycket men jag kommer inte så långt som jag vill.
Jag tror jag är påväg i rätt riktning nu i alla fall. Jag börjar komma en bit på vägen.
Jag börjar tänka vad som är bättre för mig och inte mig plus alla andra.
Jag tänker strunta i andras åsikter om det påverkar mitt beslut, om det nu är ett beslut som bara påverkar mig och ingen annan. För det är ju i slutändan mitt val, mitt liv och min livserfarenhet.
Denna gång tänker jag chansa. Det kan vara mitt största misstag, men samtidigt kan det vara det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Om jag inte chansar, hur ska jag då veta om det var ett misslyckande eller det bästa jag har gjort?
Ibland måste man våga chansa och testa på det nya. Inte ta det säkra före det osäkra varje gång.
Alltid försöka vända det negativa till det positiva, och täcka igen den grop man lyckades gräva just då och gå vidare.
Man kan inte få allt man vill ha här i världen. Jag har fått liten del av det jag vill ha. Men det jag har fått hittills är jag så extremt glad över. Jag har min kära Sebastian, jag har mina vänner och den familj jag vill ha. Jag vill inte ändra på något av det.
Det jag vill härnäst är att ta ett stort steg framåt eller neråt kanske man ska säga?
Mitt hjärta, mitt allt, jag är så lycklig att jag har dig. Du håller mitt hjärta i dina händer, ta försiktigt, tappa den inte. Den är ömtålig och skulle gå sönder om du tappar den. Även om jag skulle plåstra om den skulle den aldrig bli detsamma igen. Så var försöktig och vårda den, så får du se att det är lättare än vad du tror att hålla i det.
I'll spend my lifetime, loving you, and making believe. <3
Over And Out! // N.
Kommentarer
Trackback
